Låt oss sammanfatta e-handeln today med en strof från svensk hip-hop-historia: Pengar rullar in, det går bra nu. Men hur bra kan det fortsatt rulla om det saknas 50 000 lastbilschaufförer för att speditörerna ska kunna hålla jämn takt med accelerationen inom online-handeln?
Vill du hellre lyssna på inlägget? Koppla in hörlurarna och tryck play.
- Men vem är det som kör egentligen, ropar Kalle Anka och Musse Pigg. Tillsammans med Janne Långben sitter de i husvagnen och äter frukost samtidigt som ekipaget rullar vidare. ”Öh, men det är ju jag,” hojtar Långben och rusar ut till den förarlösa bilen.
Den har åttio år på nacken. Men sällan har väl Kalle och Musses fråga från den där kortfilmen, som vi kan se på TV varje julafton, verkat mer uppfodrande än idag.
Digital infrastruktur, visst – men den riktiga infrastrukturen då?
För vem är det egentligen som kör?
Samtidigt som de internationella e-handelsjättarna spränger gränserna för vad som kan räknas som exceptionell leveransservice med hjälp av big data, molnbaserad mjukvarusystem för transportadministration och predictive analysis börjar det bli riktigt svettig för speditörerna och utlastarna.
Bara i år behöver åkerierna i Sverige över 7000 nya förare. På tio år har Sverige ett behov av 50 000 nya lastbilschaufförer. Lasse Holm på Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd, Tya, säger till Dagens Industri.
- Bristen är historisk, något liknande har vi aldrig sett förut.
E-handeln är orsaken
Orsaken stavas, bland annat, en boomande näthandel kombinerat med chaufförs-utbildningar som inte lockar elever.
Tittar man på situationen i USA, där man benämner problemet lastbilsbrist, har kapacitetsbristen fått anmärkningsvärda effekter på transportpriser, chaufförslöner och leveransprioriteringar.
Vad blir då konsekvenserna för transportköparna?
I Sverige har åkerier förutom att tacka nej till körningar sett sig tvingade att ställa av fordon. Kommer det att få effekt på transportpriserna eller chaufförslönerna? Det är en bra fråga. Klart är att det i förlängningen påverkar transportköparnas möjlighet att leverera. Tittar man på situationen i USA, där man benämner problemet lastbilsbrist, har kapacitetsbristen fått anmärkningsvärda effekter på transportpriser, chaufförslöner och leveransprioriteringar.
Säljarens marknad – stigande fraktpriser
I början på året (2018) kapade Micheline North America, deras dagliga leveranser av syntetiskt gummi från en fabrik med nästan en femtedel, och betalar nu det dubbla för att få temperaturreglerade fordon. En liknande situation råder hos matföretag som Campbell Soup och öldistributionen Konstellation Brands, vars fraktpriser nästan har ”skyrocketed”, rapporterade bland annat the Wall Street Journal.
Men som situationen är nu uppger företag att det är svårt att övertala lastbilschaufförer att plocka upp gods vid lagerhallar som i chaufförsökretasar är kända för att ha långa väntetider och trafikstockning vid gaten.
På den så kallade spotmarknaden, där speditörer hyr lastbilar på kort varsel, gick det cirka tio laster i väntkön per lastbil i januari. Förra året vid samma tidpunkt var förhållandet tre laster per lastbil. Samtidigt har spotpriserna för de vanligaste tunga lastbilarna stigit med 20 procent. Märk att januari vanligtvis är årets lugnaste månad.
Samtidigt verkar långtidskontrakten mellan transportköpare och transportörer ut att stiga med mellan fem och åtta procent. Redan förhållandevis välbetalda amerikanska chauffören ser ut att få höjda löner.
Chaufförerna blir kräsna
I USA gör åkerierna vad de kan för att öka flottorna. Men som situationen är nu uppger företag att det är svårt att övertala lastbilschaufförer att plocka upp gods vid lagerhallar som i chaufförsökretasar är kända för att ha långa väntetider och trafikstockning vid gaten.
Den här anmärkningsvärda situationen har bland annat fått nämnda Micheline att lägga fullt fokus på utleverans. Man lägger om prioriteringarna och ordnarna sprids ut för att undvika överlastning på lastbilar i slutet av veckan.
Läs också: Svensk e-handlare: "Vi har sålt på Amazon sedan 2011, det är vår enda e-handelsplattform"
Lösningen på kapacitetsbristen?
Högre chaufförslöner? Fler utbildningsplatser? Oavsett vad fackförbunden och åkernäringen pekar ut som långsiktigt angelägna åtgärder, i Sverige och annorstädes, behöver den som ska få godset levererat göra något – här och nu.
Egna lastbilar?
I förlängningen är det här att börja från fel håll. Visst, rör det sig om sista-milen-leveranser där du kan klara dina leveranser på fordon som enbart kräver b-kort kan chaufförsrekryteringsfrågan bli en liten annan femma. Men inte desto mindre en kostsam investering för de flesta e-handlare.
Gör "hela Sveriges" fordonsflotta till din
Se istället till att få på plats ett mjukvarusystem för transportadministration som gör det möjligt för dig att använda hur många olika transportörer som helst.
När det är svårt att få transporterna att räcka till är det angeläget att få total koll på all fordonskapacitet. Det enda som är mer frustrerande än brist på transporter är att veta att det sannolikt dundrar förbi en halvfull lastbil som hade kunnat ta ditt gods – "om man bara vetat".
Genom att sluta avtal med flera olika transportörer och sedan koppla in dem i systemet kan du boka och planera utleveranser med en större fordonsflotta till hands än om du är låst till enbart en.
Se också till att systemet kan hantera obegränsade mängder av transportinformation/data och är konstruerat för att automatisera bokningarna enligt dina preferenser. Så att de nya möjligheterna inte överväldigar utleveransansvarig.
Vem kör imorgon?
Nöden är uppfinnarnas moder. Och framtiden är svår att sia om. Men vem vet. Imorgon är detta kanske en icke-fråga. En julafton om 10 år tittar barnen kanske upp på sina föräldrar och undrar vad ett förarsäte är, och skrattar hejdlöst åt det faktum att Långben var tvungen att ”köra”.
Vill du använda egna transportörer?
Hur lägger man till exempel in en egen transportör i ett TA-systemet. Är inte det krångligt?
Ta en titt på den här korta videon så får du se exakt hur det kan se ut i praktiken.
Läs också: Kung på lagret med datahantering
