Matsvinn är en logistikfråga

Av Vibeke Specht, Sep 11, 2018 08:00

Det är inte bara livsmedelsbutikerna och konsumenterna som slänger mat i onödan. Sinnessjukt mycket mat kasseras längs vägen fram till butiken. Kan man minska svinnet i denna logistikkedja? Och hur hänger slöseriet ihop med lastbilar som kör tomma?

När Kristina Liljestrand började studera ämnet matsvinn och logistik, inom ramarna för sin avhandling, fanns det ingen karta eller kompass för dem som ville göra något åt matsvinnet i kedjan från producenten till butiken. Men tack vare hennes forskning fick de det. Den resulterade nämligen i tre saker:

  1. En prisbelönt avhandling.
  2. Nio inspirerande förslag på lösningar av matsvinnsproblemet för aktörer i logistikkedjan.
  3. Två ramverk för att minska transportutsläppen.

Matsvinn i flödet — som att tappa pengar från ett lastbilsflak

Huvudet på spiken i Liljestrands forskning är att förstå värdet i matflödena. Om du hajar hur leveranssystemen fungerar kan du påverka dem så att maten håller hela vägen till butiken.

– När man vidtar åtgärder här i kedjan är det inte bara bra för miljön utan också för berörda parters lönsamhetsberäkningar. Mängden mat, och därmed resurser, som slängs i logistikkedjan är stor, säger Kristina Liljestrand.

 

Massiva mängder matsvinn längs hela vägen

28 000 lastbilar med ätbar mat slängs varje år i Sverige.

- Ställer du upp 28 000 lastbilar i en karavan så når denna ändå från Göteborg till Stockholm. Det motsvara 53 mil, förklarar Kristina Liljestrand och berättar:

- Av dessa står konsumenterna för 37 mil av matsvinnet. De resterande 16 matsvinssmilen sker i flödet på väg ut till matbutiken. I Sverige.

I avhandlingen, från 2015, låg fokus således på ”de resterande 16 milen”.

 

Inte ett jobb för MacGyver

Skärmavbild 2018-08-29 kl. 14.10.49

 

Eftersom flera olika aktörer är involverade längs hela livsmedelskedjan är det svårt för enskilda aktörer att köra en MacGyver. I de lösningsförslag som Liljestrand presenterar finns istället flera hjältar som går utanför boxen för att samarbeta.

- Ska maten komma till butikerna i rätt tid, utan att ramla av vagnen, gäller det att se hur komplext och gränsöverskridande logistik-systemet i livsmedelskedjan är, förklarar Kristina Liljestrand.

Samtidigt är matsvinnet ”bara” en sida av logistikkedjans oönskade sidoeffekter. Den andra sidan av myntet är lastbilar som kör tomma eller halvtomma.

I den här delen eller sidan av forskningen granskade Liljestrand fyllnadsgrad och andelen intermodala transporter.

- Det betyder att jag tittade på hur väl utrymmet i pallar, lådor och lastbilar utnyttjas samt hur vägtransporter kombineras med järnväg och sjöfart. Det gjorde att jag kunde identifiera vilka sändningar som är effektivast för aktörerna att arbeta med, och hur de bör göra det.

ivan-bandura-739702-unsplash-847279-edited

 

Medan Kristinas avhandling försett aktörer inom branschen för livsmedelstransport med verktyg som de kan använda här och nu har utmaningarna med låg fyllnadsgrad triggat hennes lust att komma åt resursslöseriet i fler transportkedjor på ett smart sätt. Därför är det här nästa kapitel i hennes forskning börjar.

Den här hösten påbörjar Kristina Liljestrand och hennes forskarkollegor på Chalmers Industriteknik ett ambitiöst och pragmatiskt forskningsprojekt. Tillsammans med LogTrade, CargoSpace24 och andra tunga aktörer inom industrin ska hon minska antalet tomma och halvfulla lastbilar. Läs mer om projektet här.

Läs också: Varför rullar det tomma lastbilar på svenska vägar? 

 

hållbar logistik

LÄS OCKSÅ